Mr. Nobody & The Timetraveler's Wife

Mamma levererade mig blå med navelsträngen runt halsen. Jag klarade mig utan större men, men inte hon. Redan innan dess kom å gick hon lite som hon ville, som The Timetraveler. Nu blev nån i perioder berövad hela sitt ursprung, hela sin värld. I den nya fanns bara pappa, inte så bara men det innebar ju nånstans att börja i fel ände. Som Benjamin Button ungefär, fast mer i fråga om könsidentitet istället för ålderskris.



Brorsan skickade två bilder på dubbla regnbågar från Götet, betyder det att även en regnbåge har en skugga? Såsom solen har fläckar. Whatever makes me happy, right? I want magic. Är stormförtjust i livet just nu. Säger det nu så jag kan påminna mig sen. "It's often the last key on the ring which opens the door." -Det hoppas jag verkligen annars finns det risk att jag sparkar in pärleporten. Det är fan att jag måste stirra döden i vitögat för att känna att jag lever å ta mig samman. Skulle behöva dansa som om det inte finns nån morgondag. Det funkar först imorgon dock... "Bra saker kommer till den som väntar." -Väntar... I lördags postade MG - Moster Gun en dubbel regnbåge å så igår fick jag en till, dubbel av Mia. Den måste vara alldeles nära nu. Vägen till pärleporten. När det är så nära mellan bilderna av den, som med åska. Blixt! Ett tusen eeett... ett tusen tvååå... ett tusen treee. Å så efterskalvet som ekar i himlen.

Gud vad skönt att jag slapp va där å se när kaffet kokade över å sprutade över halva köket. Är ledig å passar på att bunkra nödmusik inför kommande livshotande vardagsliv. Vafan tutar sopbilen på?! Tror sopgubbarna att gräsklippeåkaren hör dom genom gräsklipparvidundret?! Jag hör båda. Föredrar när sopgubbarna åker runt gården å poppar Hoffmaestros Highway Man för fulla kvarter. Sprang in i köket precis när mjölken, även den, kokade över. Jag måste va jävligt snabb, annars hinner jag inte med allt jag tänker att jag vill göra. Suck. Jag tar det sen. Nu ska jag dricka kaffe!



Jag å pappa pratade om The Butterfly Effect, både filmen å fenomenet. Om en fjäril slår med sina vingar i Mexiko kan det orsaka en orkan på andra sidan jordklotet, till exempel. Vi enades om att vi tror att vi kan ha sett The Butterfly Effect och Mr. Buttons otroliga liv tillsammans. Plötsligt får jag syn på disktrasan med fjärilar på å berättar för pappa att det är fjärilar på disktrasan. Pappa: "Va, sitter det fjärilar på disktrasan?!" Jag: "Haha, nä, det är fjärilar på disktrasan." Pappa: "Ja?!" Jag: "Tryckta." Besvikelsen på det... Tipsade så pappa om Mr. Nobody å The Timetraveler's Wife varpå det lät som om han ville glänsa lite när han sa att han ju kan google efter dom. Tipsade således om imdb.com. Han antecknade samtidigt som han bokstaverade: "Ingvar, Martin, David..." "BERIT!", skrek jag. "Vi kvinnor kan väl för fan få 1/4 av världen!" "Men så är det ju inte", skrattade pappa. "Det är ju tradition." "Exakt!", fortsatte jag upprörd mest på skoj, "Allt är jävla tradition som är manshittepå för att vi kvinnor inte fått göra våra röster hörda förrän typ nu." (Eller för 90 år sen teoretiskt mer exakt.) Pappa bara skrattade å bad mig återkomma när jag lärt mig rabbla hela alfabetet i kvinnonamn. Jag lovade att göra det, återkomma å i min tur lära honom.

Det jag säger flest gånger per dag är: "Vilken fin färg!" Kan man få jobb på det? Jag har skapat min första färg! Check out "Pink blues" on @COLOURlovers: http://clrlv.rs/n0sJg7

Pappa pratade sen om en film som han inte mindes namnet på. Där en pojke reser tillsammans med sin mamma, eller nej förresten, ensam, utan sin mamma, bakåt i tiden för att han ska hitta rätt pappa eller för att liksom se till att bli född i rättan tid. Jag föreslog allt möjligt å omöjligt, Mio min Mio, Den oändliga historien, Mr. Buttons otroliga liv, Lille Prinsen (som är en bok, pappas favoritbok som jag fått av honom å låtsas ha läst såsom jag låtsas ha läst alla fina böcker jag köpt på magkänsla, det är som om jag inte behöver läsa dom utan bara ha dom för att fantisera ihop vad dom skulle säga mig för att jag ska bli mer bokklok, nåväl...). "Nejnej", svarade pappa, "Lille Prinsen, det är ju en bok som handlar om..." "Ja, jag vet.", avbröt jag. "Tillbaka till framtiden!" föreslog LN som just kom hem. Pappa tyckte det lät som en logisk titel men skulle fortsätta gräva i saken.

To be continued.