Fröken Stenhjärta

Miss Stone Heart

Namnet på nagellacket jag täcker mina trasiga naglar med. Jag är rädd. Att uppfattas som ytlig, som kaxig, som omänsklig. Som för mycket. Hur vågar man visa det inunder? Det inunder den lackade ytan, det stenhjärtat rymmer, det allt döljer. Jag är rädd att va dålig. Så rädd att nån annan ska tycka att jag är kass så jag bara visar det som är bra, å driver det så hårt att jag säkert lurat ett gäng att tro att jag tycker att jag är bättre än dom, bättre än alla andra. Jag kaxar å briljerar, allt för att övertyga nån om att jag inte är så dålig ändå.

Jag vill att nån ska tycka att jag är fantastisk. Jag vill inte va en sån som bara skriver om snygga namn på nagellack. Jag vill ju va en sån som gör skillnad. Som vågar. Prata om det där andra. Som får andra att känna sig bekvämt obekväma. Avslappnade å lika dåliga å bra å fantastiska.

Jag har lurat bort så mycket kärlek. Skrämt iväg massa känslor med min bulldozer av ytligt självförtroende. Som jag lurade upp myror genom att pilla ner sandkorn i deras bo mellan plattorna på Dalviksvägen. Som jag mosade dom som kom upp med sandkornen, med min röda trehjuling. Jag som aldrig skulle kunna göra en fluga förnär. Som grät när en av alla fiskar i akvarierna kolat. Som står ensam kvar och ser på när människor lämnar. För att jag verkat för bra. Varit dålig. Eller fått dom att känna sig kassa.

Ett av alla hinder. Jag sätter upp för mig själv. Mellan stenhjärtat å kärleken. Jag å Ellen såg Fish Tank igår. Jag kände så väl igen mig, i aggressiviteten. Den som också finns i Noomi Rapace i Svinalängorna. Att fly eller fäktas. Att reagera med adrenalin å ta till flykten eller hårdhandskarna så fort någon närmar sig. Att bli rädd när någon skrapar på ytan å vill ha mer än jag vågar ge. Vill ha del av det inunder som är så känsligt å skört att det lätt exploderar om någon skulle våga sig intill för att kika in. Att kuta, dansa, simma eller slåss för att komma undan. För att man är van att människor gör ont.

Efter Fish Tank fortsatte vi den iskalla, soliga söndan med Ebba å Didrik. Tre avsnitt sa vi, sen skulle vi gå ut. Det blev sex stycken. Det var flera saker som återkom i Fish Tank å i Ebba å Didrik. Förbjuden kärlek. Att inte kunna begränsa sig. Att inte kunna prioritera det som betyder nåt. Att inte kunna välja bort det andra. Att förbjuda sig kärlek.

Att vilja ha allt för att man är så rädd att förlora något. Hur man ofta förlorar allt just för att man inte väljer. Jag vill att någon ska känna sig vald. Jag vill känna mig vald. Å inte bara för att jag är bra. Kanske mest för att jag är dålig, också. För att jag är fantastisk. Jenny på jobbet, som ofta säger "Hörru fröken!", å jag enades om att kärlek går ut på att hitta nån som står ut med en. Hela en. Eller att nån som gör det råkar hitta dig. När jag hittar nån som jag står ut med å mycket därtill tycker jag att den är så himla bra att jag måste bli bättre, fantastisk. Jag räcker å blir över å ingen vill ha nån uppblåst gåpåare så dom sticker, å jag sticker hål på mig själv.

Det gör ont att sticka hål på ett stenhjärta å när det läker får det som ett till, extra hårt, lager. Å jag kommer för alltid sakna alla dom som kom så mycket närmre än vad de nånsin anade men aldrig ända in. Dom som gav upp för att jag bad om det. Dom som slutade känna för att jag tvingade dom. Dom som gick precis när jag var på väg att släppa. Släppa taget om min bröstkorg. Släppa in. Hönan å ägget. Precis när nån vänder ryggen till kan jag viska det som känns. Ibland skriker jag. Ingen lyssnar på den som skriker. Om nån såg mig i ögonen då, skulle den se. Men den hör inte. Ser inte. För jag tillåter det inte. Jag är för rädd. Att jag där å då ska visa nåt som vederbörande inte vill se. Att jag ska berätta hur det ligger till å ingen ska tro mig. Eller bedyra något som inte är sant, å om det är sant, att den tilltalade inte ska vilja ha det.

Ryan Adam's So Alive är det enda som kan rädda mig idag. Speciellt det att jag vet att en pojkvän gett den till sin flickvän. Vad jag önskar att jag var hon. Eller Yrla. Virvla Virvelflicka. Helt fantastisk.